Jag hade kunnat lämna dig ifred
men sorgen på dina läppar skrek högre
än dina viskningar om att jag kunde gå

Din blick börjar leta sig efter väggarna
och dina tänder efter flisor på läppen

Du var så liten

Just i det ögonlicket kändes det som att
du kunde rymmas i min hand

Och jag skulle tagit upp dig
För allt i världen önskade jag att jag
kunde ta upp dig





Men du stod där du stod
och jag stod där jag stod
Du tittade på väggen
och jag tittade på dig





Det gick långa sekunder
så möts våra blickar
och du släpper fram en tår
"förlåt"


Jag ler
stryker dig varsamt i håret
"Är det lugnt om jag sover här i natt, jag behöver någon att pyssla om"


Med heta kinder och snyfftande ord
"Jag ställer mer än gärna upp"