Talar som om vi hamnat på fel planet
Ibland sticks du lite för mycket
Denna starka tystnad, bedövar mina öron.
Orden utelämnar allt
förvånad över hur de tar över
Förtränger era blickar
kastar ihop alla delar
För trött för att kunna se
om något egentligen är
Tillräckligt bra
Men om jag försöker
trycker du bara ihop dina känslor
allting ska komma ut den här vägen
Orden flyger taktiskt omkring
kastar om dialogerna
upprepar sig här inne
De blandade tonerna
jag skapar ur något förflutet
Mina egna små ljud
för att få ut er
Skyddad mot allting
Hårda stunders tid när ni inte kan
Förvrider deras lilla verklighet
till ett intet ni favoritiserar
Kallt omtalad i er varma famn
försäkrar omgivningen om ett hån
Dumt att minnas sanning
I era ljugande ord
Mina skrattrynkor tackar er tro
om att slippa se varandra igen
Krafter om att försvara
dina vinklar av
ingenting.
Texten är utskriven från Poeter.se
Författaren Matilda Linnéa Tinér med Poeter.se id #18896 innehar upphovsrätten