Jag vet att jag håller på och tjatar om ditt leende.
Hur vackert det är,
hur gärna jag vill se det.
Man tycker jag borde kunna variera mig lite
när jag skriver.

Men problemet är...
att jag har inget annat att utgå från.

Jag har haft dig som MSN-kontakt
i nästan ett år nu,
och under den tiden
har du inte skrivit till mig

en enda gång.

Du är blyg, säger de.
Kanske är det din ursäkt.

Men jag vill inte alltid vara den
som säger något först.
Jag kan ju aldrig vara säker
på om du verkligen vill prata med mig.

Är rädd för att du ska tycka
att jag är alldeles för på.
Fast du är ju inte precis avvisande
när jag skriver till dig.

Du kanske är blyg i alla fall.

Och jag vet att jag håller på och tjatar om ditt leende

men det är tack vare det som jag fortsätter skriva.