I boreala vågor driver snön
sitt spel med stadens trötta trafikanter.
Det är så sällan som på dessa kanter
en vinter visar sig så vit och skön.

Nu får naturesteten ut sin lön.
Jag sitter i mitt fönster utan panter
och njuter utav ovädrets kontanter:
en gata fri från stressat dån och dön.

Långt bort i parken skymtar en gestalt.
I djupa drivor nästan upp till låren
tycks han bekymmerslöst att pulsa stilla.

Det kunde varit jag. Nu gör han halt.
Han vet att under foten väntar våren
i kraft av vintergäck och pulsatilla.