det var i halvmörkret

med stearinljusets sken som fladdrade över ditt ansikte

och mitt huvud i ditt knä

det enda jag såg tydligt var dina ögon

alltid dina ögon

du ser mig som jag är

vi hade pratat om livet och kärleken

vårt liv

vår kärlek

om hur du känner dig trygg med oss

du vet att du älskar mig

och vad du vill

älskar du mig frågade du

fast att du vet

för att liksom befästa

jag vet inte hur jag skulle inte älska dig

du är mitt liv

allt jag vet

alltid