Ensamhetens skeva

Stol lutar mot min rygg

Bland sofforna med molnigt tyg

Livet flyter mig mot vinteris

Under regnigt mörkgrått tak

Vänslandes med sockersöta ord

Lugnet är en varg i sin

Kojas röda bur

Med knotförsedda ben

Invävd på sin filt

Tänder grinande av rädsla

Följer strömmen trött