Ett skott från min bror
En pistol i present
Jag tackade och sa adjö
Till alla jag någonsin känt

För jag orkade verkligen inte
Jag såg sånt som ni inte ser
Hur kunde ni vara så naiva?
Jag vågade inte leva mer.

Istället för en vacker utväg
Så blev jag en fisk på land
Jag misstog mig ordentligt
Men jag ångrar mig ibland.

Dock kan jag kan inte prata
Så min ångest är innelåst
Skottet kommer aldrig igen
Folk tror nog att jag är blåst

Pistolen var livet
Iklädd en vacker uniform
För modet att våga leva
Är större än döden i presentform

Ett sådant missförstånd
En så symbolisk julklapp
Något jag inte förstod
Kunde leda till detta handikapp

Varför kunde jag inte förstå
Att min brors julklapp var symbolik?
För livet. Inte för döden.
Dränk mig. Mitt liv blev tragik.

Jag förstod inte vad livet innebar
Dom dagar då det bara var skit
Men då existerade åtminstone lyckan
Som numera aldrig kommer på visit

Jag lever genom slang
Är en rullande sak på hjul
Med detta vill jag hälsa er
Ha en fortsatt trevlig jul.







Skottet var inte julklappen, utan mitt liv.