fan fan fan.
-jag skiter i att den här dikten suger, kärleken är svår att fånga och jag lyckas ändå aldrig
du dansar på väggarna i mitt rum;
stryker, bränner
giriga lågor
eldröda ögon
jag vänder mig om,
sluter ögonen och försöker rädda mig in i någon slags uppdiktad trygghet. ett omedvetet drömtillstånd där jag slipper tänka
det är så mycket nu..
och när vi stannar för att hämta andan,
springer livet förbi
det viftar med plakat,
där det står loser och fitta
där det står
idiot.
jag drar med fingrarna utmed väggen. du är varm, nästan febrig
jag ger dig ett glas vatten och det blir en stor pöl på golvet jämte soffgruppen men jag bryr mig inte,
lägger huvudet på sned och noterar hur golvet lyfter sig,
sväller under dina fötter
varför kan du inte bara ligga med mig? vi kan kalla det välgörenhet.
love is all we need, right
men vi kan missta det för närhet
och du var aldrig bra i skolan
men din kropp mot min,
är jävligt simpel matematik
jag trodde kanske att tusen dikter kunde fylla mellanrummet mellan oss,
att du skulle försvinna ur mig om jag bara använde upp alla bokstäver tillräckligt många gånger
och jag vet
det är jävligt oresonligt att tänka så,
och jag är nästan vuxen
nästan vuxen är jag när jag sitter vid köksbordet och lapar i mig mammas panikattacker ur djupa porslinstallrikar tills det smakar gammalt i hela munnen,
det är ju sånt jag redan vet.
ni fattar ju ingenting! sluta tjata om sånt som redan gnager inuti hela jävla tiden;
vad jag ska göra med mitt liv och sån shit. hade jag ett val så hade jag väl inte suttit här nu?
jag hade hånglat upp det bakom ett dj bås någonstans långt härifrån,
låtit det tafsa sig mätt till eric prydz
well, jag har ett val men det kommer inte att infrias utan din varma kropp
så jag går några varv runt staden och skoskavet infinner sig nästan direkt,
jag funderar på om det är skorna som är för små eller bara hela världen
har du någonsin önskat att du bara kunde försvinna?
jag misstänker i alla fall att
jag önskar det varje dag
det hade inte behövt vara för alltid,
bara för en kort stund i ett par halvslutna ögon
jag hade gett dig allt, du vet
om du kom förbi med dina halvslutna ögon
Texten är utskriven från Poeter.se
Författaren Desert dust med Poeter.se id #23594 innehar upphovsrätten