Publicerad 2009-01-23 22:56 av madigan

Sakta genom bortglömd 




Glädje

 

Leken var alltid densamma

Även om tumlet i gräset

Blev gurglande skratt

 

Tornen böjde sig ner

Mot dina glada rop

Då du gungande höll

Din avbrutna gren

Fast uppe i trädtoppen

 

Vi simmade mot dig

Där du föll mot oss genom

Solvattens böljande  gröna

För att fånga dej i våra hjärtan





Texten är utskriven från Poeter.se
Författaren madigan med Poeter.se id #16831 innehar upphovsrätten