mörkt marinblå ögon
som söker fäste när persiennerna
dragits ner
och inte den minsta glimt av ljus
når in

djupa tunga andetag
och någon som står alldeles intill
men inte så nära att hon når
fastän händerna trevar i luften

repet som dras åt hårdare
runt den redan ömmande halsen
och
utanför persiennen går solen ner
samtidigt som
flickan med de mörkt marinblå ögonen
drar sitt sista trasiga andetag