Så långt borta

nästan i en

annan värld.

Ensam, liten

och ledsen,

smyger in i

Pontus spilta,

smeker mulen.

lägger kind

mot kind.

Farfar smyger

sakta fram, hästen

är ju inte säker,

men Pontus han

står alldeles stilla

han.

Lilla barn kom,

så lyfts jag upp

i farfars famn,

snusar ladugårdsdoft

från läderväst.

Farmor bjuder

oss på saft,

säger strängt

till mamma.

nu är det bra,

flickan är

ju helskinnad

tillbaka.

Ett annat minne

ångest knackar

på, jag förstår ej

vad som händer.

Min hand i

mormors hand.

Du och jag

vi vandrar mellan

höga tallar och

inget ont kan

hända.

Så får jag veta

namnen på alla

träden, de träd

som för alltid

skall vara mina

vänner.

Lingontuvan

lyser röd,

bären smakar

lite surt och

fågelkvitter

överallt.

Till tant Almgren

skall vi gå och

dricka saft.

Luften den är

hög och klar.

En liten hand

i en stor,

Molnen leker

glatt tafatt.

© Eva Langrath 2009