Publicerad 2009-04-12 20:52 av Nevermore

Tröst


Till den som vandrar förbi ett rosenplantage i regnet

Blekt blåa ögon studerar en ros
Tar den i sina mjuka händer
Doften blandas med den av ett nyfallet regn
Tröttheten rinner iväg
Solen börjar så sakteliga värma världen
Tröstar den blöta kroppen som står huttrande nedanför
Men allting glöms bort så snabbt
Bleknar till gårdagens minnen
Värmen försvinner från beröringen

Blekt blåa ögon fortsätter studera rosen ännu en stund
Innan mjuka händer släpper den
Och kroppen fortsätter sin färd





Texten är utskriven från Poeter.se
Författaren Nevermore med Poeter.se id #10968 innehar upphovsrätten