Allra längst in,

inne i hennes kärnhus,

ligger frukten,

ensam om sina minnen.

I barndomslandet,

där fadern var kung

och drottningen kände hennes mor.

Fadern med guldkrona,

lyfte sessan högt,

satte henne på ett moln,

sammetsmjukt.

Modern kokade

gyllenmust,

matade,

sjöng och vaggade.

I slottet,

bundna av stark längtan,

instängda i strävan.

Välvilliga trängs undan.

Allra längst in

söker kärlek

ligger frukten

konflikt uppstår

ensam om sina minnen

blir likgiltig