Publicerad 2009-04-23 00:17 av madigan

Skogen stod tät och ensamt




Grönskande

 

Förenade i våra trassligheter

Virar vi oss runt sanningen

Bland brunbränd sorglös tid

 

Vi tappar vår glädje i de

Upphällda kristallglasens sprickor

Dricker för bortglömd framtid

 

Låter dansen svepa oss bort

Till Bocantillos vitnande sand

Där forntida minnen slumrar glömda 





Texten är utskriven från Poeter.se
Författaren madigan med Poeter.se id #16831 innehar upphovsrätten