att ha för stora förväntningar på varandra utan att dela med sig av dem till varandra och sedan bli besviken på att den andra inte kan läsa ens tankar och behov, det är kanske det mest beklämmande, att tro sig klara skivan med tyst kommunikation...

det är något dröjande över texten som jag gillar, att med små medel framkalla de där känslorna som känns så väl igen