i en skog av smala ben
likt ett fängelse i snö
härjar vintern

vind viner i de bladlösa grenarna

zebraträden står stilla
klövarna i tjälen
växer i flock

björkens ränder
talar paradoxens språk
barken är svart och vit

världen lika så
varken antingen

eller eller

utan både och

till skillnad från oss vuxna barn
som skyr ambivalensen

som alltid söker sig
till ett av myntets sidor

hat eller kärlek
svart eller vitt

är björken ett integrerat träd

den vet

att natten föder dagen
att ljuset skapar skuggan.