jag står med ansiktet nära spegeln
jag vet att jag är ett monster
om man bara kunde se det på mig
se svärtan rinna ur ögonen
känna glöden i mina händer
kylan i mitt inre
monster åter monster
allt är monster

men det är ju bara jag
jag är väl inget monster
bara en liten pojke i rutig skjorta
som ämnar väl
men skadar ändå
jag är ju bara jag
snälla

pianot
fortsätter
att spela

jag
fortsätter
att leva

överleva.