Jag skulle önska att boken inte tog slut.
Den hann bli en kär medföljare på bussen.
Fortare och fortare löpte berättelsen mot sitt slut.
Alla 700 sidorna
är nu intagna.

Berättelsen slukad. Finns som bilder i sinnet.

Nu då?
Nästa bok?
Kan också den bli en lika kär medföljare?
På bussen.

Bläddrar. Inte den.
Vänder och vrider. Nej, inte den.
Läser en baksida. Nej, verkligen inte den.

Men den här?
Resignerar. Chansar. Börjar.
Vänder blad.
Igen.
Fortsätter.

Den får följa med på bussen.
Alldeles om ett tag, en bit in. Blir också den en medföljare.
En kär medföljare på bussen.