sommarkalla vintersolars drömmar
vaknar långsamt ur skuggorna
i ljuset av en stegrande längtan

som fallande strålar av is
smälter till en blank ljummen pöl
tar jag försiktigt av mig skorna
ritar cirklar med tårna på ytan

du rinner igenom mig

fryser fast i klyftan
mellan antalet möjliga
och antalet verkliga

bär din ring i ögats öppning