ingenting når in
ut
smutsbomull
ansträngd leda
trötta nästanryckningar

ljussken
värmer rött
skingrar hastigt
sig åter slutande
dimbank
dämpad
disig
dödsdvala

flyttar blicken
och en osynlig hand
klyver dimtrasorna
allt
doppas
i strålande vitt glädjeunder

jag tillhör
tillhör
Honom
jublar
trygg
sorgens gråt