Nu känns allt så nära igen
som att det var igår jag höll om dig
för saknaden gör ett lika stort hål i mig som då

och även om det gör så ont
så vill jag ändå att du pratar med mig
jag vill fortfarande tänka på dig
för smärtan och saknaden är bättre än ingenting
då har jag åtminstone något i mig
som är du

de säger att hoppet är det
sista som överger människan
och jag har aldrig låtit hoppet dö
bara förvarat det långt där inne
där det är lätt att låtsas
om att det inte finns

men likväl lika starkt nu som då
jag kommer aldrig överge
hoppet och längtan till dig