Vandrar bland trasiga
brädlådor
på det dunkeltrista
armodets bakgårdar

I den längesen uttjänta
fiskehamnen

Under broars fästen
i skuggan
ett gammalt bilvrak

bakom järnvägens bangårdar
bland
tistlar, blåeld och torra lupiner

Det är lågsäsong nu
och sömniga katter
dåsar i solen

Och skuggdunkel döljer
det ingen nånsin
förväntat, som

en lucka i verkligheten

de bilder som kommer
kräver inte
någon förklaring
de finns bara där

en trasig dressin

ett stickspår
som mynnar i intet

Och lukten av tjära
som öppnar
det stängda sinnet
där känslorna tillåts
att härska över
förnuftet

Torr grusmark och
okända redskap
murslevar och
rostiga vagnshjul

Där världen verkar
ta slut

Och där tiden
sannolikt upphört

Men bakom de
stängda magasinen
i den uttjänta fiskehamnen
Ligger de gamla
fiskeredskapen
den rostiga vinschen
och dofter, som
kanske borde ha
utmätts vid

Den stora konkursen

Men ingen
vet om dem

Och ingen känner
dess värde