Publicerad 2009-09-02 13:33 av P.




Vattna det omöjliga..

Som du sa,
Kärlek för stor för att leva
för stor för att glömma
vill inte sluta vattna den
Jag vill ha dig
ohh du ljuva poetblomma
vi vet att det inte går
sköra vägar vandrar vi båda
Vi har bränt många broar
Uppsala lyser kaxigt i mitt ansikte
Leker med min sorg
vi har redan sårat en tidsålder
ska vi verkligen fortsätta min vän?





Texten är utskriven från Poeter.se
Författaren P. med Poeter.se id #30173 innehar upphovsrätten