Han griper tag om de

Ensamma, finner vägar till allas inre någon gång.

River och sliter i det allena jaget,

Rör upp allt som man kämpar så för att dölja.

Ångest är hans

Namn, alla har vi mött honom. Då vi

Grävt den

Egna graven, gräver han den djupare och lägger oss däri. Plågas och trilskas för att vi

Ska finna styrkan att bryta oss lösa ur hans grepp. Men ingen kan leva utan honom, ledsen eller glad kommer han alltid och knackar på din axel då och då. Kniper tag om dina andningsvägar och förvirrar ditt sinne. Var

Tacksam när han kommer, i ensamheten är han och förblir din enda vän.