När hon går

Viskar man bakom hennes rygg.

Man kallar henne lösaktig

Och mansätare.

Jag kallar henne missförstått vacker

Man säger åt varandra

Att hålla sig borta

Från denna gudagåva för männens lusta

För hon ger kvinnor dåligt rykte.

Jag säger; kom min vän

Man ser inte hennes trasiga inre

Om man bara tittar på ytan

Man hör inte hennes tårar

Om man aldrig gråtit dem själv

Jag skrapar fasaden och lutar hennes huvud mot min axel

Man ser hur hon förför

Men inte hur hon förgörs inuti

Man ser männen komma och gå

Men inte hennes förlust.

Ni kallar henne slampa.

Jag kallar henne låst i sin skönhet,

För ingen vågar ta reda på vem hon är inom.

Hon är bara människa men

Vacker och missförstådd.