Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Jag kan inte längre hållas ansvarig för mina handlingar

Nu avsäger jag mig allt ansvar.
Jag kan inte längre hållas ansvarig för mina handlingar.

Livet för mig har passerat den punkt där det kan kallas liv, och glidit in i den ruttnande fas av stagnation som kallas existens. Jag lever inte, men inte heller är jag död. Jag befinner mig i ett limbo, ett icke-liv, en existens. Jag existerar. Men jag Är inte.

För när jag sträcker mig efter mina tankar och min själ tar jag endast i döda växtdelar som kletar sig fast likt en död film över min hand. De har dött, dött av det val som jag blev tvingad att göra. Dött av det som andra skapade på mig. Dött av smittan som sprids. De existerar.

Men jag är trött på det. Jag är trött på att andra väljer detta limbo, denna existens, där det de kallar liv består av måndag-tisdag-onsdag-fredag-måndag-igen rutin, där de stänger in sina sanna själar och istället väljer den tomma njutning som skänks deras kropp av deras självvalda äta-knulla-röka-sova existens. Jag vill inte detta. Jag vill leva. Jag vill känna.

Jag vill göra märken i mitt kött av naglar, klor och knivar så att jag vet att jag har en kropp.
Jag vill gråta floder från mina ögon så jag vet att jag har kvar diamanter i mina ögon.
Jag vill skrika ut i tystnaden så jag vet att jag kan tala.

Jag vill känna hur mitt hjärta dras ihop av en kall diskhandske. Jag vill känna mina öron massakreras av ljudet av en fil som dras över ett rivjärn. Jag vill känna när livet tar tag i kragen på mig, ger mig två snabba slag i ansiktet och säger att jag måste vakna.

Jag vill slå sönder plastmasker till ansikten och mitt eget. Jag vill söka efter hennes uppenbarelse i varje vrå för att jag saknar henne. Jag vill krossa mitt eget hjärta med en slägga. Jag vill dra täcket kring mig när jag inte finner någon annan trygghet. Jag vill känna lukten av ruttet kött och brända kroppar. Jag vill spy ut galla över varm asfalt när jag går i falskhetens skyltfönstersljus. Jag vill blöda ut mina känslor i varm, tjock vätska över papprets marmors yta.

Jag vill leva. Jag vill känna.

Så nu avsäger jag mig allt ansvar för min existens. Den slutar idag. Idag lever jag.
Och jag kan inte hållas ansvarig för mina handlingar.




Fri vers (Fri form) av malkvanbandy
Läst 250 gånger och applåderad av 2 personer
Publicerad 2009-11-01 14:22



Bookmark and Share


  Blåbäret
mycket eftertanke och välplacerade rader...sätter sig
applåder!
2009-11-02
  > Nästa text
< Föregående

malkvanbandy