Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

hon sa till honom "dra i en tråd"


ur mitt nystan


nysta upp mig sakta

runt din hand


knyt upp knutarna

de som blivit under alla år

av ångest


han log mot henne

började dra, nysta, knyta upp


till slut stod hon då där

naken

bar

enbart med villkorslös kärlek

i sin kropp

såg på honom

såg omkring sig


blev hel av all den kärlek

hon kände


hon kunde äntligen ge

av sig själv fullt ut


han tillät det

något som förut inte gått

ingen hade förstått




NU

kan hon inte vända åter

till ångesten, fängelset inom henne

hon måste få andas - kärlek





Fri vers av Helene Månsson
Läst 389 gånger och applåderad av 1 personer
Publicerad 2009-11-04 14:31



Bookmark and Share


  stenhur VIP
Ja, uppnystande är svårt, men ack så ljuvligt när det lyckas!
2009-11-04
  > Nästa text
< Föregående

Helene Månsson
Helene Månsson

Mina favoriter
min mamma