En mamma går med sitt barn i handen. En flicka med blonda små flätor. Flickan är så glad, hon fnittrar och håller i sin docka hårt. Mamman är munter. Någonting bekymrar henne, det märks. Jag vill gå fram och fråga hur det är fatt. "Det är ju ingen du känner" tänker ni då säkert. Men än sen då? Hon kanske vill att en främling som jag ska ta kontakt. Precis i denna stund, idag, nu, genast. Visa vänlighet. Att just jag bryr mig. Jag bryr mig om en mamma runt 40 år som jag inte ens känner. Flickan pekar på en lekpark och säger "Snälla mamma?"
Mamman tittar förstummat på parken och säger "Nej inte idag gumman, inte idag"
"Imorgon då? snälla snälla" fortsätter flickan. "Vi får se" säger mamman.
Sedan försvinner de förbi mig.
Och min chans är över.