Dina känslor ryms i min handflata.
Det var precis där du placerade dem innan du gav dig av.
Det är som rinnande vatten, och jag känner hur allt läcker igenom mina fingrar.
Som om jag konstant skapade mellanrum även fast jag tätt höll emot.

Dagen jag insåg att det var lönlöst att kämpa emot satt du på min säng.
Jag märkte redan då att du hade bestämt dig.
"Ett stort hjärta ryms i en stor bröstkorg"
Jag var liten och tanig med små händer.
Någon hade sagt att storleken på en knuten näve var storleken på hjärtat.
Sen dess har jag haft komplex.

"Jag bröt tre revben igår, mitt hjärta blev placerat med ett nytt. Det är väl därför jag inte känner något."

Det var väl därför mina handflator var tomma.