Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Fisklukt och spetsar

Fick hon liljekonvaljparfym
i julklapp av en omtänksam
dam

Tog hon emot den, lite tveksamt

Fiskhandlarbiträdet som

Luktade fisk på bussen

Den blå bussen till Partille

En liten dam, reste fram
och tillbaka varje dag

Tänkte nog aldrig ordet
stigmatiserad

Men visste sin plats

Sin virkning i knäet
ständigt virkande sina spetsar

Som ville hon lägga ett
skirt täckelse över själva livet

Virkade sina drömmar

Virkade in skammen i
de stora vackra
sängöverkasten

Skänkte hon dem
till Röda korset

Som en avlat för sina synder
för sonen, född
då hon var 16 år nyss fyllda

Alla visste, hennes
axlar var böjda

Men det hade ju alltid
varit kärlek

- Farfar och jag,

Vi har alltid varit
så mycket
för varandra, sa hon









Fri vers av Ingela Svenson VIP
Läst 251 gånger och applåderad av 3 personer
Publicerad 2009-11-14 21:30



Bookmark and Share


  Catharina Edin VIP
En rörande text, mycket fint framställd, som väcker minnen hos läsaren - även jag hade en virkande farmor, men vari hennes skuld bestod, är väl fördolt -
Dessa överkast - ville de omedvetet täcka över sängen och det som där hände --?
2009-11-14
  > Nästa text
< Föregående

Ingela Svenson
Ingela Svenson VIP