Redan medlem?
Logga in
Längtan lever sitt eget liv... Kroppen som gisslanLångt långt bort ifrån svävar den sakta närmre dras mot mig som en magnet sökandes sitt mål
Omsluter mitt väsens kärna väver in min själ ögon sluts sinnen öppnas
Smeksam som den ljuvaste sommarbris letar längtans doft sin väg fram till bultande hjärta
Materialiserar din kropp påtagligt levande står du stolt och stark framför mig min hand smeker konturer följer det manligt hårda
Känslans sinne insuper din framtoning skyndar ditt sinne till mötes för att plötsligt abrupt vakna till tomhetens kyliga kammare
Illusionens veklighetskänsla tvingar fram längtans smärtsamma tår saknaden håller åter igen min kropp som gisslan...
Fri vers
av
sulimaa
Läst 256 gånger och applåderad av 11 personer Publicerad 2009-12-06 23:05
|
Nästa text
Föregående sulimaa |