bland sjalar och stränder
vid havet med vågor som slår
där möttes våra händer
i natten som äntligt blev vår

vi klädde av oss nakna
och slöt oss i det stora blå
nånting jag alltid kommer sakna
när jag tänker på oss två

jag drar dig runt i vattnet
sött som salt spelar ingen roll
rör dig, kysser och smeker
jag har dig och du har mig
när vi drar runt i vattnet
som är varmt och lent
och det är sent

solen kastar sina första strålar över vårt hav
där vi ligger i famn om famn
det ljusnar och morgonen verkar bli av
det jag fruktade, det jag räddes
tidens gång
och med den en soluppgång

natten vi höll så kärt flög bort
och med den vår ungdoms vår
aldrig trodde jag den skulle bli så kort
och lämna sånna vackra sår

för kvar av den finns nu endast sjalar och stränder
med minnen som faller bort
och doftar smärtsamt kort
om hav och långa nätter
som från ungdomen vätter