.

Min kärlek, du,
jag hann nog aldrig riktigt se
hur du exploderade
någonstans därinne bland trådar av blodkärl
och revbensstegar
och fyllde hela min kropp.

Kalla höstkvällar blev till heta sommarnätter
i mitt mörka måndagshjärta,
och under bar himmel alstrade vi kärlek
till ljuvliga månskenssonater
i den vackraste av mina drömmar.

Och jag ber och jag önskar
att natten slukar oss i sitt sista andetag
och hindrar solen från att stiga,
eller låter ett stjärnregn
föra ett mirakel till min säng
som låter mig få vakna upp i dina trygga armar.


.