jag brukade drömma om att möta dig
du bjöd mig
att krypa in hos dig
i din smutsiga skjorta

du är ju så bräcklig, men varm
känslan av dig får huden att vibrera
jag trodde ju aldrig
du var möjlig

jag föraktar dem som inte förstår
de klibbiga händerna som vill krypa innanför
och ta av din skrud
inpå skinnet

jag går med dig i ryggen
och med alla dina ord
de klibbiga tror jag är en av dem
då bultar hjärtat hårt, frustrerat
blåmärken på handen
och pennan är blöt

alla vet
att du var sagan
med det bitterljuva slutet
vackra ord och kött är inte samma
när jag får känna som jag gör


åtminstone du vet
att jag inte vill att du tar på mig
som de
som vill ta på dig