Stolen skakar som höstens löv.
Faller mot marken.
Blodröda färger. Solgula.

Röster som skriker ut sin ångest.
Mitt liv utanför fönstret.
Lampor blinkar och jag ler.

Mitt i infernot. Med ett leende på läpparna.
Lycklig över att få falla till marken.
Lycklig som ett löv.

Plötsligt stannar allt.
Tårar fryser.
Mitt skratt ekar tomt.

\"Turbulens bara\": säger flygvärdinnan och ler.

Varför satte jag mig i den här stålmåsen?