När jag och min man kom hem
häromdagen efter en runda i stan
i skogen och på stranden och satte
oss ner för att ta en kopp kaffe. Då föll
min blick på en artikel i en tidning.

En kvinna, som bodde i en HSB-lägenhet
hade planterat blommor för egna pengar
på husets ena sida. Nu hade hon satt blommor
även på den andra sidan.

Men det stötte på patrull av bostadsrättsföreningen
det gick ju inte an, att ha olika blommor runt husen
det måste vara likadana blommor runt alla hus. Här
var mottot: Likriktat! Det störde ju ögat att se en
sån villervalla med så annorlunda blommor!

Nu skulle de kalla till ett möte...
Folk kunde ju inte göra, som de ville...

Jag tog mig för pannan! Vi, som precis hade kommit
hem från vår runda och på stranden nära sanden
sett påskliljor där och inte var det stans trädgårds-
mästare, som planterat dem där och vi såg också
hyacinter längre bort, som aldrig setts där förr
ibland vårlök och svalört...

Men de "nya" blommorna såg så fina ut, vilken färg-
klick sa jag och min man där vi gick...

Det är ju tur att styrelseledamöterna i bostads-
rättsföreningen inte bestämmer över blommorna
på stranden... Då hade väl bara sanden blivit
kvar, om den nu hade passat in, ja om den
var av rätt sort förstås...