Solen går ner längst horisonten. Ljuset reflekteras i vattnet. Öresund är vackrare än någonsin. Längst backafalls höjder till Husviks stränder sjunger fåglarna under en orangefärgad himmel.

Jag sitter på muren utmed S:t Ibbs gamla kyrka, med Danmark inom räckhåll. Det känns som om man kan röra Rumstedt, där man sitter. Allt känns som en tavla, något mer storslaget finns inte.

På min skenande cykel, flyger jag fram. Ingen kan hindra mig, ingen kan nå mig. Det är vår i luften, jag känner doften från nyutslaget gräs. Kvällen har kommit, och natten väntar. Låt det aldrig ta slut.