om jag säger att vi är
mjuka välfärdsbarn
ljusets skuggsidor
som stilla svävar mellan
gråmelerade huskroppar
avfallsavkomma
likt sjok av sotstoft
likt rökånga stiger
vid stranden gråter ...

... tycker du jag talar i gåtor
medan tunga vågor formar kustlinjen
och egon tårdränkt vältrar
tillkortakommanden ...

... lägger livsmiljöer i ruiner
speglar kroppsfixering
självhat och illusioner
sisyfos stenblock rullar
de mätta hungrar
efter verklighet
de hungrande
efter mat ...

 ... använder du ordet pessimist
likt ett tillmäle och tycker jag överdriver
när jag ser systemen rämna ......

... där distingerade
herrar och damer
revirpinkar röda mattor
eleganta svalor
uppblåst docklika
picknickande
marionetter
för ödet duckar
upplyfta svävar
över världen
vita svanar ovan kloaker
antikens gudar
i ändalykten kysser ...

... jag badar i samma akvarium
men vet att förhålla mig till detta faktum
du tror dig simma mot en evig horisont ...

... här där bara dårar tvivlar har jag sällat
mig till dem sedan länge ...

... sväljer konsumtionsreligionens oblater
tillväxtens evangelium äter och tuggar
i motvind spottar ...

... du dröjer dig kvar bland
trendriktiga välfärdsbarn
står vid stranden och spanar
längtar nya ting att fylla
hinkarna med ingenting
ger mättnad
barnen slår med spadar
sand skvätter ...

... frigående fjäderfä
vingklippta
grupper av broilers
i produktiva enheter
glada grisar i koncentrationsläger
är vi allihopa
jag med
och du med ...

... men i armkrok går vi skrattande
tillsammans småpratande gör oss lustiga ...

... Vad ska vi med naturen till?
vi kan bygga virtuella rum
världar där animationen är hissnande
där hjärnan föder tomheten med innehåll ...

... jag skojar ironiskt, en glad skit emellanåt
och samman med fåglarna sitter jag kvittrande
i trädet bland grenar i lövhavets ljusspel ...

... jag sjunger
snömassorna i mitt bröst smälter
kylan ur mina leder viker
solglad bakom molnen ...

... jag seglar
över hötorgslandskap
över strikta ekonomiskogar
vackra ytor
blanka frukter ...

... du tror på löften auktoriteter talar
jag ser dem som bubblor
av räkenskaper bara
du ser utveckling och fria val
jag räknar ballonger i glada färger ...

... är vi uppblåsta med vätgas fyllda
med roliga röster absurda förvrängda ...
 
... drar jag mina slutsatser
som du plockar dina ögonbryn
nagelfar ditt yttre pansar mot förgängelsen
du bäddar trygga rum med nya kreationer din garderob ...

... du lyfter dig i håret över svåra hinder
en Munchhausen värdig och räknar dig till de
lyckliga smedernas skrå ...

... kanske ska jag avundas din optimism
eller låta lobotomera mig ...

... med de andra välfärdsbarnen hasar vi vidare
i förintelsens tofflor mot randen till ingenting ...