Relationer är inte min grej
Det är nog inte din starkaste sida heller i ärlighetens namn
Men ändå så envisas man med att vilja ha någon hos sig
Skepp i sjönöd, vill alltid bogseras till närmsta hamn

Man tar det man får
Och man gör vad man kan av det
Man kan kämpa men ett mörker rår
Och ett erkännande krävs fram, det är rätt

Det är alltid samma mönster, omöjliga att bryta
Man intalar sig att det kanske ska vara så
Och känslan av att gräset inte är grönare är skäl nog att inte byta
Man kanske bara ska avtjäna livet, leva kanske inte är mer än så

Man tar det som man får
Och inga ord behövs sägas
Med fingrar som fångar ditt hår
Och något varmt som måste sväljas

Så vad har man för förväntningar, vilka krav
Äter gör man för att inte svälta, andas gör man för att inte kvävas
Och hur vi än gör så kommer vi alla finna vår grav
Det där andra, jag vet inte vad det är som egentligen eftersträvas

Man tar det som man får
Det är bara att svälja
Det kan rinna längs med dina lår
Det är bara att välja

Dagarna kommer och dagarna de går
Jag antar att man trots allt står på bena
Man märker knappt hur livet rullar på, dagar blir år
Och nu för tiden finns inga fester, och kvällarna blir inte så sena

Man tar det som man får
Hur det än ges
Det ger en indikation på hur vi mår
Men det är ju bara en dåligt underbyggd tes

Allt som man önskar sig kan bli verkligt, men allt har ett pris
Och det där livet som man en gång prövade, ja det kostade på
Allt som påminner mig om det får mig att frysa till is
Någon tillfällighet, något tillfälligt, se hur den kommer, se den gå

Man tar det som man får
Alla andra lever inte ett sådant liv
Och du kan minnas det om du räknar dina sår
Men efter ett tag är andra val plötsligt inte ett alternativ

Så du minns inte för du vill inte minnas
Och du vet att det ändå kan ha varit så
Ändå är det en del av det inre och måste få finnas
Även om du känner tveksamhet för den du var då

Och här är du nu, någonstans på en perrong
Och du börjar ana att det var här du skulle kliva av
För du har inte planerat någon ny resa ingen tanke på ”nästa gång”
Och nog finns det en frestelse, en önskan om vila, en stilla grav

Du har gjort det så många gånger förut att det är rutin
Att inte återuppreoa det är en utmaning, något nytt
Och de säger att socker är lika farligt som kokain
När man ser det som det är tvingas man att erkänna att det alltid handlat om flykt