jag slickar dina porer för att smaka paniken
spyr ut våndan till färglös ekvation
låt mig räkna samman dina spillror
du vet, de smeker tiden med falska tårar
och dina nakna fingrars dans
berusar min ryggrad till orgasm

för någonstans i natten flyger duvor med bud
om livets parodier och änglars förfall
om hur de spottar gift i dina ådror
skapar kaos i vår atmosfär
och hur de binder regnets droppar samman
till flätor i livets träd