Ljuset sinar

i förstockelsens tid

Där det kalla, hårda

mörkret tar vid

Då skenet förstärkts

och ”marknaden” får

Ympa sitt gift

i tankar som rår

Då gemensamhet krossas

och kärleken göms

bakom slagord och dogmer,

medan visheten glöms

Då ska det lilla

betraktas som hot,

av det märkvärdigt stora

som byggts utav sot

Som förvränger och lurar

allt och envar

När skuggorna djupnat

och dumhet är kvar