Så du gav mig kameran
Och du berättade om henne
Sen fotade du mig
Och jag har försökt spara fotot i mitt sinne
Även om dina foton är för vackra för att sparas i ett minne

Nu är det sommar
Och jag känner närvaron
Jag irrar runt för få utlopp
Likt ett rovdjur som irrat sig in i stan


Det fanns inget namn
Det var mer en pik
Missledd och sensationellt, skamligt
Och jag önskar att det enkla blivit fött
För då hade det självklara funnits

Nu är det sommar
Man glömmer alltid juni, men påstår sig minnas juli,
Augusti glömmer man aldrig
Och jag undrar om dom ser det på mig
Eller om dom minns mig?

Vimmelkantig och inget socker i blodet
Rädslor som griper tag
Dåliga tankar
Taskiga manifestationer
Mot bättre vetande
Men jag ser dom

Nu är det sommar
Jag har inget kvar
Alla jävla berusningsätt är borta
Och jag är i det som då finns kvar
Genomlidandet har jag aldrig prövat förr

Överallt finns det
Och jag finns i flytande form
Överallt är det vålnader
De dyker upp som jag minns för att sedan ändra skepnad
Och ändå vill jag tillbaka och bortom det

Nu är det sommar
Jag klev in i min konstiga värld
Tre veckor lyste jag med min frånvaro
Sen gick jag ut i solen
Fast nu funderar jag på att lämna för min värld igen
Det är inte lika svårt där, bara jävligt långt från verkligheten

Mormors röst leder mig då jag tar kameran i min hand
Jag får kontakt med honom
Nu ser jag vad mormor försökte visa mig
Precis då ser jag det innan alltblir snurr
Och det känns som då fast starkare
Som alla de där dagarna då jag var fast utan livlina eller hopp

Nu är det sommar
Alla dom där spökena pratar med mig
I ett neongrönt kärr ser jag dem dras ner i djupet
Och jag har varit där och jag vet varför dom skriker
Men jag är inte säker på att jag vet varför


Facebook känns som vilda
Och skriver jag inte de där novellerna
Åtta år, nio år?
Borta, ett annat val än liv i tio år
Och jag klamrar mig fast vid livet
Men det känns som det tar all min kraft att vara vid liv
Och leva, leva och inte bara vara dränerar mig
Glöm aldrig de gula tabbletterna, två morgon och kväll, och gärna ett par kapslar

Nu är det sommar
Jag vill inte ens dö längre
Bara få sova utan de där drömmarna
Och varför fick jag inte igång fyrverkeriet
Jag är kär i doktorn
Jag tar med doktorn till min säng, men doktorn går därifrån innan jag vaknar

Jag ser det överallt
Människor som jag, själar som är mer plågade än min
Ändå känns det som han gör det för att jävlas
Så du slår mot en dimmig gestalt i det vimmelkantiga
För jag är inte riktigt här