Jag fann dig.
Men det är något som saknas.

Penna papper och karta,
en vägbeskrivning till din boning.

Jag kanske är en smula galen,
tagen av chock,
över att någon talar eller skriver till mig.

Det hade inte spelat någon roll om du lotskatt på mig,
det är erinran jag är ute efter.

Ett tecken på att jag också finns.



Den svåraste att älska är den som behöver det mest!




Visa ord,
från min sida.

Det är sanningen och det får mig att lida.

För den som söker mig har inte funnit något eftersom jag också söker,
efter någon.

på det sättet springer vi om varandra.


Den svåraste att älska är den som behöver det mest!

STANNA UPP!

Se dig om kring,
så kan även vi finna varandra.

I kaoset,
som vi själva skapat.

Frustrerad blir jag,
av att jag sitter här och fantiserar,
framkallar och fastnat i tanken på dig.

Du gör mig nyfiken,
förbryllad och besviken.
Retar mig till vansinne,
med din nonchalans.

Ge mig en chans!

Jag ansträngde mig mitt yttersta.

Men du förförde, kysste och stack.

Kvar finns mitt skal.

känslorna är bort flugna.

Borta med vinden.

Jag försvinner i tiden.
Bleknar bort och blir förvriden.
Kvar finns bara hemska minnen.



Den svåraste att älska är den som behöver det mest!

Du och jag...