Gott om gräsmattor har de på Gräsmattsmuseet. Nyklippta på nedersta våningen frodas tillsammans med aldrig klippta gräsmattor på översta våningen. Museet saknar tak så att allt gräs ska få plats. Vi anländer på bästa försommartid, då det börjar bli för varmt att knalla omkring på gräsmattorna ute i vardagen. Härinne får vi kalla fakta om hur mattorna egentligen fungerar och hur de har vuxit fram mellan skilda avsnitt i mänsklighetens historia. Ja, rentav andra varelser visar sig ha haft gräsmattor! Måhända ej världens mest välbesökta museum, men den som visar lite nyfikenhet saknar verkligen inte gräsmattor att förhålla sig på olika vis till. Vi tar av oss skorna i entrén och får sedan gröna fötter på köpet. I mikroskop kan vi bli medvetna om vilka insekter som gör anspråk på oss, om vi sätter oss ned en god stund. Det gör vi och denna förmiddag har humlor den goda smaken att surra runt våra rumpor. Det är inte så svårt att hitta hit, för man känner redan från utkanterna doften av all söt grönska. Gräsmattsmuseet ligger mitt på stadens allra största gräsmatta. Förundransvärt nog brukar fler sitta där och njuta av museets gräsliga utsida än av dess sköna insida. På himlakupolerna hänger fotografier av hjulande flickor och pojkar på picknick. Somliga gräsmattor sluttar dessutom i diverse slänter, allt för att göra det naturliga urvalet rättvisa. I hissen spelas Joni Mitchells platta "The Hissing of Summer Lawns". Från de vältrimmade radhusmetrarna till djungeln däruppe är resan sällsam men behaglig. Kom ihåg att rökning är förbjuden! En karta över gräsbaserade allergier är också på sin plats. Mänsklighetens relation till gräset belyses ytterligare genom montrar med femtusen sorters gräsklippare i. Den som utgår från att spektrat sträcker sig från nagelsax till motorfordon får sin världsbild än mer utvidgad. Sist men inte minst har man låtit installera ett kaninhål, för de mest oklippta fantasierna att försvinna i.