Det adjö du berövade mig
men ändå gav
innan sagan ännu var slut;
då jag fortfarande älskade dig
var ett avslut utan punkt
i hemlighet i solen
på en busstation,
i ett land jag inte vågar
försöka äventyra längre.

Nu, flera mil bort har du ännu
mitt högra förmak kvar
utan att jag kan säga att jag
har ditt vänstra,
vi hör inte ihop längre som en del
av sammanslingrade vener och artärer,
i ett sammansmält blod
bortom släktfejder och hårda ord.

Jag skickar därför med posten
en sista kyss,
i en ask av sköraste glas
så att du,
precis som jag,
inte får njuta av ett sista farväl.