Jag önskar att det finns en himmel.
Där det inte är kaos i allt vimmel.

Där man syns för vad man är och känner.
Där alla trivs och förstår att man är vänner.

Jag kliver in blek, våt och kall.
I himmelrikets stora ljusa hall.

Det blir tyst när alla ser att just jag anlänt.
Hur jag alla där nere på jorden ryggen vänt.

När man ser första droppen färga molnet rött.
Hur armarna är helt uppskurna för att man dött.


Hur mamma börjar slå mig. För hon lovade,
att om jag kom hem död. Skulle hon ha ihjäl mig.