vitt morgonljus. i en mjuk varm värld av kuddar och täcken.
en skata landar på fönsterblecket.
i näbben en brödkant.
det glimmar till, svarta vingar som egentligen är gröna. och hon är borta.
känner hur du andas bakom mig. din bröstkorg pressad mot min rygg.
en arm över mina revben. tungt. tryggt. hemma.
jag känner att du fortfarande sover.
värmen i att veta. om jag vänder mig om så vaknar du. och vi ser på varandra i vitt morgonljus. och vår mjuka varma värld av kuddar och täcken.

vaknar.

fortfarande vitt morgonljus. och fortfarande en mjuk varm värld av kuddar och täcken.
och skatan landar på fönsterblecket.
det glimmar till i ett grönt öga som egentligen är svart.
men en kall vägg mot min rygg. andhämtningen min egen.
insikt. du är ju inte här.
du har ju åkt tusentals ljusår härifrån.
saknad sätter sig som en kardborre under huden.
aldrig har vitt morgonljus lyst så obarmhärtigt och en mjuk varm värld av kuddar och täcken känts så grym.