det var inte askplymens utbredning

eller hur länge luftrummet varit stängt

som avgjorde

        mänskornas färdriktning längre

uppgivenheten hade övergått i visshet 

och när resenärerna tog sina trötta steg över centralens stenplattor

såg de något mer

hur tiden skruvades bakåt

till en tid när tåg var vardag även för längre sträckor

när deras anfäder färdades på orientexpressen

i ett omtumlande äventyr

och när språket var deras

det skulle ta tid

men vad hade de mer

       än tid?

© Birgitta Wäppling 18 april, 2010