Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Nedräkning till undergången


Allt som har en början har även ett slut

Skönhet
Förälskelse som förblindar
Du kysser mig och i min hjärna snurrar det
Fort, fort
Jag låter galenskapen penetrera mig
Med sina underbara klor

Ömhet
Händer som vill ha mer
Du för mig bort och jag viskar i ditt öra
Tyst, tyst
Jag låter lusten ta över
Hungrandes efter närhet

Tristess
Hårda ord inom fyra väggar
Du ser tyst på mig och min kropp fylls av oro
Sakta, sakta
Du yttrar aldrig något fint längre
Förlåtelsen existerar inte

Ilska
Slag som inte syns
Du kastar glaset i väggen och mitt hjärta börjar banka
Hårt, hårt
Du låter hatet välla fram ur dig
Ögon står som i brand

Svek
Sår som fläks upp
Du går din väg och livslusten lämnar mig
Snart, snart
Du låter mig inte komma till tals
Det var länge sedan du slutade lyssna




Fri vers av Sorgsenheten
Läst 388 gånger och applåderad av 3 personer
Publicerad 2010-09-17 17:00



Bookmark and Share


  Anna*
Att spela ut sin vrede genom att kasta saker runt sig är också en form av misshandel. Hela kroppen signalerar fara och det med all rätt. Du beskriver det bra.
2010-09-19

  Z dotter
hoppas det inte alltid behöver sluta SÅ! (även om saker har ett slut)
2010-09-17

  Z dotter
hoppas det inte alltid behöver sluta SÅ! (även om saker har ett slut)
2010-09-17

  Katinka VIP
Starkt och mycket bra skrivet. Gripande.
2010-09-17
  > Nästa text
< Föregående

Sorgsenheten
Sorgsenheten