Jag kommer alltid leva med stormen den som
får mig att leva på kanten
där jag lär mig dansa i regnet mellan orkanerna men
allting är så starkt och
jag älskar alltid till mer procent än du kan räkna till när du får känna den sidan av min insida och
jag gråter och jag skriker hysteriskt när stormen sliter tag i mig utan att jag hinner blinka och
jag faller då golvet viskar till mig när jag ligger gråtandes och skakar i köket och tömmer flaskans rusande innehåll för att nästa dag skratta mig andlös för ingenting och
jag ser blommor växa i den blodiga asfalten jag slog mig mot och
jag ser det vackra i dina ögon
när jag kryper in i din famn viskandes vackra ord som ger dig värme men
jag känner att din jord kanske skakar när jag tappar greppet för att jag inte vågar tro då jag inte vet om du kommer stanna om du kommer orka tills du känner att mitt hjärta verkligen slår innanför kylan men om du orkar om du vågar och jag törs låta dig komma in så

vill jag segla med dig